Ibland tror vi att vi vet hur saker borde vara, och vi dömer det som händer nästan automatiskt.Det känns dåligt och tråkigt när
– vi inte får jobbet vi sökte
– vi blir sjuka
– relationen tar slut
– bilen går sönder
och så vidare.
Men hur kan vi egentligen veta att det är något dåligt?
Varför skulle det vara bättre om livet tog en annan väg?
Vilka möjliga scenarier hade kunnat uppstå då och hur vet vi att de hade varit bättre?
Vad är det vi försöker undvika?
När vi istället accepterar det vi inte kan förändra och ser med nyfikenhet på det som händer utan att döma det, öppnas något inom oss. Händelserna kan föra oss in på stigar vi annars aldrig hade gått. I det som först känns svårt kan det finnas dolda gåvor – insikter som väntar på att upptäckas, möten vi annars aldrig hade gjort, en riktning vi inte visste att vi behövde. Kanske är det just där, i det oväntade och oönskade, som livet visar oss något vi inte kunnat se på egen hand.
Så arg och frustrerad jag varit när dörrar stängts. Såsom jobb jag inte fått eller relationer som tagit slut.
Ibland har jag försökt öppna tillbommade dörrar och slitit i handtaget.
Med näsan tryckt mot den låsta dörren såg jag inte dörrar runt omkring.
Vissa stod på vid gavel. På andra hängde en krans där det stod Välkommen.
